Den blir godare och godare. Vällingen alltså. Och det bästa av allt är att jag kan själv nu. Hålla flaskan alltså. Imorse när jag skulle äta envisades mamma ändå med att hålla den åt mig. Helt sur blev jag. "Bort med tassarna!" röt jag och så ryckte jag till. "Jag kan ju själv!" Och mamma verkade inte så ledsen för det. Rätt glad verkade hon faktiskt. Hon bara släppte flaskan och så blundade hon en stund medan jag åt. Förstår inte det där. Hur kan hon tycka att det är så skönt att somna om? Varför sova när man kan äta liksom?
torsdag 4 februari 2010
Bort med tassarna!
Den blir godare och godare. Vällingen alltså. Och det bästa av allt är att jag kan själv nu. Hålla flaskan alltså. Imorse när jag skulle äta envisades mamma ändå med att hålla den åt mig. Helt sur blev jag. "Bort med tassarna!" röt jag och så ryckte jag till. "Jag kan ju själv!" Och mamma verkade inte så ledsen för det. Rätt glad verkade hon faktiskt. Hon bara släppte flaskan och så blundade hon en stund medan jag åt. Förstår inte det där. Hur kan hon tycka att det är så skönt att somna om? Varför sova när man kan äta liksom?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar