Många tänder blir det.

Jag har fått nya! Tänder alltså. Dom nya växer där uppe, innan hade jag bara nere. Men det ska nog vara så. En uppe-tand är ganska stor, men dom andra är så små så små som dom nästan inte finns. Men dom känns (säger i alla fall pappa, men han får skylla sig själv när han inte håller fingrarna borta). Två där nere och fyra där uppe, det blir.... många blir det!

Men var är tårtan?

Jag tror kanske att jag hade födelsedag igår. För jag fick ett paket av mamma och pappa. En jättestor paket. Det tog ganska lång tid att förstå vad det var i paketet. Det var liksom bara en massa pinnar, så det såg inte mycket ut för världen. Men sen så satte pappa ihop alla delarna i paketet. Och då sim salabim blev det en gunga! Tänk att jag har en alldeles egen gunga! Gunga är min nya favorit. Helt klart. Det kittlar så skönt i magen när man gungar. Och nu kan jag gunga hela dagarna om jag vill. (Eller det kanske inte mamma och pappa vill förresten...) Jo, så jag tror absolut att det var födelsedag igår. Annars hade jag väl inte fått ett så fint paket? Fast det finns några saker som talar för att det inte var födelsedag också. Till exempel var inte mormor eller morfar eller farmor eller farfar eller kusinerna här. Det tror jag dom är när man fyller år. Och så var det ingen som sjöng för mig. Och viktigast av allt: Det var ingen tårta.

Viktigt att vila också.

Jag kan gå nu. Jo, det är säkert. Fast jag behöver en grej bara. En liten grej med hjul på. Som jag fick i julklapp. Men då kan jag gå. Och fort går det. För fort, tycker mamma. Det finns ett problem bara. När jag blir trött i benen så vet jag inte vad jag ska göra. Man kan ju inte bara sätta sig ner, det är ju jättelångt ner till golvet (jag är faktiskt 75,5 centimeter lång nu), så det kommer göra apont. Så när jag inte vill mer så gnäller jag bara lite, så kommer mamma eller pappa och hjälper mig så jag kan sätta mig. Det är viktigt att vila ibland faktiskt.

P.S Pappa har rivit hela bilhuset nu. Så bilen bor på gatan. Som en uteliggare. Stackars. D.S

Fantastisk lekplats den där Leo har!

Åhh, jag vill inte att den här braiga veckan ska va slut. Det är ju så här alla veckor ska va. I onsdags så var alla mina fyra kusiner här. Och alla mina två fastrar. Och då åkte vi till ett helt fantastiskt ställe. Det var liksom som en megastor lekplats där nån som hette Leo bodde (lyckos honom). På lekplatsen fanns det till exempel bollar. Jättemånga bollar. Jag kunde inte tänka mig att bollar kunde va så roliga, men det va dom. Jag simmade runt i bollarna ända tills jag somnade. Då åkte vi hem och åt pizza istället. Mums!

Det här har också varit trädgårdsvecka. Alltså vi har varit ute i trädgården ganska mycket. Trädgård är super. Bättre än inomhus nästan. För man kan krypa hur långt som helst i trädgården. Där finns inte en endaste vägg där det tar stopp. Och så kommer det besök ibland till trädgården. Till exempel har Eivor och Sune varit här, dom har flyttat runt blommor och blad i trädgården. Det verkar mamma och Sune och Eivor tycka är kul... Och så har Bosse varit här. För Bosses pappa Rikard har hjälpt pappa ta sönder hela bil-huset. Undrar vart bilen nu ska bo?

Braiga veckan avslutades i Nässjö. För igår fyllde kusin Alma år (som sagt, alla fyller år utom jag). Så då var det party. Och sen idag när vi ätit frukost så gick vi till en lekplats. Fast den var inte alls lika stor som Leos. Och så var den utomhus. På lekplatsen fanns i alla fall en grej som jag fick sitta i. Det var grymt kul. Alltså, inte bara att sitta där. Men när Tilda puttade på grejen så åkte jag fram och tillbaka. Det kändes roligt i hela magen. Gunga kallas det om ni inte visste det.

Plaska är det bästaste!

Hoho, vi är hemma nu! Hemma hos gåstolen och röda mattan och fjärrkontrollerna. Men jag har varit lååångt iväg. Tror jag. Det tog i alla fall lång tid att åka dit. Längre tid än till kusinerna i Berlin. Först åkte man bil en stund och sen åkte man flygplan. Flygplanet var inte så spännande som jag hade trott. Det var ungefär som att åka tåg. Fast det var lite kul att titta ner på alla konstiga hus där nere. Dom var små som sockerbitar, undrar vilka som bodde där? Efter flygplanet åkte man buss. Sen åkte man inte mer för sen var man framme. På Goda-mat-hotellet. Goda-mat-hotellet hade ett jättestort badkar. Pool kallas det. Och så fanns där ett rum där mamma och pappa och jag skulle bo. Och så fanns där mumsig mat. Den här veckan har jag ätit nåt som hette mojosås och nåt som hette tapas. Och pizza! Och melon! Och massa annat. Jag äter nästan lika mycket som min mosters kille Oskar. Eller... han kanske äter lite mer... Ibland gick vi ut och åt på nån annan restaurang, men det tyckte jag var onödigt för hotellets mat var ju bäst! Men det viktigaste på hotellet var ändå poolen. För jag älskar att bada. Jag fick en grej att ha i poolen också. Det var som en båt. Och på båten satt en fisk. Eller en delfin sa pappa att det var. Så den åkte jag runt med i poolen. Men mest plaskade jag, det är det bästaste! Ibland gick mamma och pappa ner till en annan pool också. Havet hette den. Då hängde jag med mormor, morfar, moster och Oskar... I skuggan. Dom vuxna verkar tycka att det är väldigt skönt att ligga i solen när man kommer upp. Men jag tycker att skuggan är bättre. Och där slipper man ju få så där brun konstig färg på kroppen också. Åh, jag har ju glömt! På hotellet bodde det två djur också. Den ena var som en megastor baba (eller giraff som mamma och pappa säger) och den andra var som en jättestor Herr Björn. Dom hette Lollo och Bernie och dom kom och hälsade på mig och alla andra barn ibland när vi åt frukost. Fast en morgon hälsade dom mest på morfar...