Jag kan gå nu. Jo, det är säkert. Fast jag behöver en grej bara. En liten grej med hjul på. Som jag fick i julklapp. Men då kan jag gå. Och fort går det. För fort, tycker mamma. Det finns ett problem bara. När jag blir trött i benen så vet jag inte vad jag ska göra. Man kan ju inte bara sätta sig ner, det är ju jättelångt ner till golvet (jag är faktiskt 75,5 centimeter lång nu), så det kommer göra apont. 
Så när jag inte vill mer så gnäller jag bara lite, så kommer mamma eller pappa och hjälper mig så jag kan sätta mig. Det är viktigt att vila ibland faktiskt.P.S Pappa har rivit hela bilhuset nu. Så bilen bor på gatan. Som en uteliggare. Stackars. D.S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar