Det måste va det här som är godis!

Igår, när jag vaknade upp efter min sena eftermiddagslur, så var vi plötsligt hemma igen! Inte i Nässjö och inte i Stockholm, utan hemma på Dackevägen. På kvällen packade mamma och pappa upp och gick igenom posten och såna trista vuxengrejer. Jag busade i sängen och lekte med min känguru Dr Sörensen och såna kuliga bebisgrejer istället. Och så kom jag fram till att det är rätt skönt att va hemma. Fast jag saknar Stockholm lite. Och farmor och farfar såklart. Och faster Linda (blev inte alls rädd för henne den här gången). Och Alma och Tilda. Och banan! För igår så gav Alma mig en ny sak att äta. Den såg rolig ut tyckte jag först. Den liknade nästan min giraff. Men så tog Alma bort skalet och skrapade bort lite av det där gula inuti. Och så skjutsade hon in det i min mun. Fy bubblan va det var gott! Det måste va det här som är godis, tänkte jag! Nu har jag letat lite här hemma, men jag tror inte vi har nån banan här. Åhh, hur ska jag få mamma och pappa att förstå att jag vill ha banan igen? Och tänk om bananer bara växer i Nässjö och inte här?? Nä, så orättvist får livet bara inte vara.